|
Kölaby är en bygd med urgamla anor. Många jordfynd visar på
bebyggelse och verksamhet redan på stenåldern. Det finns över 400 fornlämningar
i bygden. Bebyggelsen har följt Ätrans dalgång. Här och var finns också
synliga rester av den gamla Ridvägen som följde floden på väg upp mot
Falköping (köpstället på slätten).
Man räknar med att det var under senare delen av järnåldern, som
Kölaby som bygd och by utformades. Ortsnamn som slutar på -by och
dessutom ligger i närheten av gravfält är en tydlig koppling.
Man kan
också redan här se en tendens till centralbygd och utgårdar. Kölaby är namnet
på socknen, församlingen, medan man på kartan
kan läsa Trädet, som orten heter. Trädet blev det allmänt vedertagna
namnet i samband med anläggandet av Trädets järnvägsstation. För den
som inte känner till bygden, är det lättast att förklara, att Kölaby
(Trädet) ligger mitt emellan Ulricehamn och Falköping.
Kölaby hembygdsförening bildades redan 1935. Initiativtagare var bl. a. Ludvig Fasth,
Ågården,
Alfred Johansson, Lundby och Olle Josefson Ljungåsen. Under några år förde föreningen bitvis en ganska tynande
tillvaro. På 1970-talet blåstes liv i föreningen igen, delvis beroende
på det runt om i
landet allmänt växande intresset för hembygdsrörelsen.
1984 firades hembygdens år och budkavlen gick runt landet.
1985 firade Kölaby hembygdsförening sitt 50-årsjublieum och i
samband med det uruppfördes "Träskaspelet" ett skådespel författat
av föreningens sekreterare Inga Gustafsson. Träskaspelet handlade om
livet i "fatistuva" för hundra år sen och blev mycket
uppskattat. Under några år var bygdens skådespelare ofta anlitade, och
många fick en inblick i "den gamla goda tiden."
1991 inköpte föreningen Kronogården, som blev ett av kärnobjekten
i Ekomuseum Ätradalen-Falbygden.
Trädet förr och nu
|
